I`M BACK!

På nyårsafton går det ett lopp på en mil som jag brukar springa(Sylvesterloppet) och jag var så glad att jag klarade av att göra detta även i år! Att kunna avsluta allt som jag gått igenom med att bevisa för mig mig själv att jag kan!
Det var bara 4 veckor efter jag blev utskriven från Karolinska.
Det var 4 veckor som jag gick från att inte kunna sträcka på min arm längre än rakt fram. Inte längre upp eller åt sidan. Visade sig att man klippt av så många nervtrådar när själva axillutrymningen(lymfkörtlar i armhålan)togs bort.
Nervtrådar är tydligen det mest oelastiska som vi har i våra kroppar och det tar tid att "stretcha" dessa. Det tog mig ungefär en halvtimma om dagen liggandes på rygg att få tillbaka hyfsad rörlighet i vänster armen. Känselbortfallet är på bättringsvägen och det känns som att kroppen börjar ordna upp sig.
Efter loppet fick jag ett sms av en av mina bästa tjejer. Hon har varit så fantastisk och stöttande och jag tappade det! Började gråta och kunde inte stoppa det. Det var något i det hon skrev som utlöste en spärr i mig. Jag har gjort det! Det är över nu. Allt kan börja gå tillbaka till "normalt"!
Eller?
Jag blir aldrig densamma igen men den NYA Christine är bättre! Det går inte att se tillbaka och säga att allt har varit jobbigt. Det har varit en resa som har hjälpt mig att förstå så mycket om dels mig själv och mitt förhållande till andra.
Just nu är jag medveten om att jag kan vara lite känslig då och då men det är som att jämföra med att t.ex. titta på OS. När någon tar guld så brukar jag gråta en lyckotår för att jag kan känna lyckan. Efter att ha disciplinerat tränat och nått ett resultat därefter.


Nu är det den 13/1 och jag har sedan nyår verkligen tagit tag i min träning igen. Min kropp och själ sjunger och äntligen börjar jag fungera som jag brukar!!! Från och med den sista januari ska jag undervisa Yoga igen och det ser jag verkligen fram emot.
Jag har mycket att dela med mig av och kanske är det i Yogaforumet som jag kommer att göra det. Kanske jag en vacker dag skriver om allt det jag lämnat utanför här. Vi får se...det är så trist med cancer tycker jag. Är så trött på det nu. Tänker fokusera på annat i år!

Detta skrev hon till mig på nyår<3